fredag 11 maj 2007

Vägen till Damaskus
Här längsmed Baradafloden, i samma körriktning som bilarna i vänster fil, kom en gång Sankt Paulus vandrande in mot staden, efter att han hade mött Jesus.
Västra infarten, Damaskus, Syrien

Näsan

Idag såg jag den största näsa jag någonsin har sett. Den var både lång och tjock. Den var faktiskt oförståeligt lång och tjock. Och hur det nu var så satt den i alla fall på en gubbe som bar på en liten lurvig hund, vilket bara gjorde det hela ännu konstigare, för hundar är mycket ovanliga i Syrien, om de inte vallar får.

Denna oförståeligt kolossala och väldiga näsa fick mig hur som helst att tänka på Gogols näsa. Och sedan fick den mig att tänka på konceptet Den Judiska Näsan och på Arthur Koestler, som i sin bok The Thirteenth Tribe (1976) refererar till en fantastisk undersökning om Den Judiska Näsan.

Undersökningen kom fram till att judiska näsor var relativt sällsynta som just judiska näsor. Däremot var det relativt vanligt med judiska näsor på italienare och albaner.
Bortom Ryska Tornet

Här är ett tillägg till Bilarna i Ryska Tornet (17e mars). Men först av allt och bäst av allt och det trodde ni inte minsann: just nu lanseras ett nytt syriskt-iranskt bilmärke, Sham. En prototyp har provkörts och gillats av president Bashaar al-Asad.

Hursomhelst. Här är de nyspanade märkena:

Chang'an (Kina)

Dongfeng (Kina)

Geely (Kina)

JAC Jianghuai Automobile Co. (Kina)

JMC Jiangling Motors Co. (Kina)

Lifan (Kina)

SsangYong (ägs till största delen av SAIC Shanghai Industrial Corporation, Kina, men var ursprungligen sydkoreanskt)

Zhengzhou Yutong (Kina)

Zotye Auto (Kina)

Wuling (ägs av SAIC Shanghai Industrial Corporation, Kina, och GM, USA)

Yuejin (ägs av Nanjing Automobile Group, Kina)

Perodua (Malaysia)

Tata (Indien)

Om vi lägger till de ickejapanska asiaterna från Ryska Tornet (vilket jag gjort nedan) så blir det alltsomallt tjugofyra olika märken. Av dem känner jag bara till Hyundai sedan gammalt.

Om tjugo år, när Kina vunnit i kapitalism och alla du känner kör runt i Geely, FMW, Chery och Kia, så kommer du minnas det här inlägget.

Asiaterna från Ryska Tornet:

BYD Auto (Kina)

Chana (Kina)

Changhe (Kina)

Chery (Kina)

FMW (Kina)

Hafei Motor (Kina)

Hyundai (Sydkorea)

Kia (Sydkorea)

Asia (ägs av Kia, Sydkorea)

Proton (Malaysia)

Saba (Iran)

torsdag 3 maj 2007

Fulla

Här i Syrien finns det - pris ske Gud - en möjlighet för ansvarsfulla föräldrar att undvika Västerlandets sedeslösa kvinnoideal. Lösningen heter Fulla, som enligt expediten på leksaksaffären Space Toon i överklassdistriktet Abou Roumanaa är "en muslimsk Barbie".

Det innebär att Fulla representerar islamiska värderingar och gärna, om inte alltid, bär slöja. Och att hon inte har någon pojkvän, såklart.

I övrigt görs inga omotiverade avhopp från skönhetsideal och konsumtionsdyrkan.

Fulla är av syrisk design och Made in China. Hon kostar 850-1100 lira (110-145kr) stycket, vilket är en ganska fantasifull summa här i Syrien. Dyrast är setet med Fulla i full bönedräkt, där det dock ingår radband och (rosa) bönematta.
President Bashaar Al-Assad som klistermärke på bussbakruta
Landsvägen från Dayr az-Zour, Syrien, till Bagdad, Irak; på den syriska sidan om gränsen

L

L är fransk-tunisiska, tjugo någonting, och arbetar för Röda Korset i Irak. Hon blev klar med sin utbildning i litteraturvetenskap och arabiska förra våren och visste inte vad hon skulle göra, men så fick hon höra att Röda Korset sökte tolkar. Nu bor hon i Amman och reser regelbundet till Irak för att tolka åt läkare och advokater på de nordamerikanska och brittiska interneringslägren.


L lär mig skillnaden mellan ”detention” och ”internment”. Det förra är när man blir fängslad, oftast på bestämd tid, för något man är anklagad och dömd för, det senare är när man blir inlåst på obestämd tid utan att man är anklagad eller dömd för något. Det är det senare – alltså ”internment” – som nordamerikanerna och britterna ägnar sig åt i Irak. Enligt L har enbart nordamerikanerna omkring femton tusen irakier i sina läger.

När L ska till arbetet flygs hon in av Röda Korset. De landar inte genom att gå ned i höjd gradvis, som man normalt gör när man landar, utan istället går de ned i en brant spiral rakt ovanför flygplatsen. Om de landade på vanligt vis skulle de nämligen göra sig själva till måltavlor åt de irakiska motståndsstyrkorna, som från marken inte kan se skillnad på Röda Korset och nordamerikaner.

De nordamerikanska interneringslägren ligger i enorma militärbaser, där soldaterna lever livets lyckliga dagar på Burger King, Green Beans och Pizza Hut när de inte krigar. L säger att stämningen i interneringslägren och på baserna är hemsk och att hennes jobb därför är ett ganska jobbigt jobb, men att det också är fantastiskt när hon får göra något bra, som att ringa hem till en familj där en far eller son har varit försvunnen i ett år eller så, och berätta att han visserligen är internerad, men att han fortfarande lever.

onsdag 2 maj 2007

En till cykel

Jag har träffat ännu en cyklist: E som är femtiofyra år gammal och som har cyklat hit från Belgien. Det tog honom sex månader.

Han planerar nu att cykla hem igen via Egypten, Nordafrika och Gibraltar. Han skriver om sin resa på http://ey1000.canalblog.com (franska).