Israeler, disneylänningar, och vi riktiga människor
Jag och M pratade om Israel och hon kallade det för Disneyland. Och på sätt och vis är det ju sant: Israel är verkligen ett slags disneyland; en surrealistisk och artificiell stat, en sant osann nation, en pseudogemenskap mer skapad ur ideologi än ur delade erfarenheter. Dess medborgare kallas folk, men vad betyder det ordet när detta folk har hämtats dit från hela världen, när där finns lika många utseenden som ursprung, när där talas oändliga språk, och när den ene äter mat som den andre aldrig har sett?
Att skapa ett nytt land är som en teaterproduktion i verkligheten. Folkdanser, hymner, symboler och nationalrätter ska väljas ut, och alla vi som medverkar måste lära oss våra respektive roller; vi måste veta när vi ska komma in på scen, hur vi ska gå, och vad vi förväntas säga. Alla måste vi få lära oss vad som är "vår" kultur; vår musik, våra kläder, vårt sätt att tänka, eller vårt sätt att leva.
Så ja. M har rätt. Men även om det är sant att Israel är ett disneyland så finns det ett politiskt problem i att säga det, för den som använder disneylandkritiken mot Israel blir kritisk emot Israel som nation, snarare än kritisk emot vad denna nation gör mot andra nationer.
Och är vi verkligen så mycket mindre disneyländska än Israel? Danmark, en av Europas äldsta stater, satte nyligen stämplar på kanonerna och slog därmed fast - en gång för alla, eller i alla fall för den här gången - vad sann dansk kultur egentligen var. Men: om den danska regeringen nu kände sig tvungna att bestämma vad som var sant danskt, så betyder det att det inte fanns något sant danskt, för om det fanns skulle alla veta det, och det skulle inte behövas några listor. Den danska kulturen är därför ett politiskt beslut, och alltså är den godtycklig.
Ändå verkar ganska många tycka att det är just judarna som inte riktigt är ett riktigt folk, och att Israel därmed inte riktigt är ett riktigt land. Det mest intressanta i den kritiken är förstås vad den säger om kritikerna: det är ju nämligen underförstått att vi som kritiserar - som oftast européer - till skillnad från judarna eller israelerna faktiskt är på riktigt. Vi behöver de oriktiga.
Jean Baudrillard skriver (i Simulations) att Disneyland finns för att vi ska tro att Los Angeles finns på riktigt. Och för vissa européer kan nog Israel fylla den funktionen idag: det är ju lätt för oss att säga, och bevisa, att Israel inte är ett riktigt land - det är så pass uppenbart. Och på så sätt säger vi, och bevisar, att vi – till skillnad från dem – faktiskt är på riktigt. Det genealogiskt obehagliga i den här tankegången är förstås att Israel därmed får ta över en del av de europeiska judarnas roll: vi riktiga européer är riktiga européer eftersom judarna inte är det.
Det allra mest förbjudna; det som vi aldrig någonsin får börja misstänka, är förstås att även Europa är ett disneyland och att även europeiska folk och kulturer är godtyckliga, artificiella, och konstruerade ur ekonomiska och politiska ambitioner.
M sade kanske mycket mer än hon anande när hon drog disneylandskämtet.
Men hursomhelst, må vi alla vara disneylänningar eller inte: poängen är att vi missar poängen. Den israeliska nationen ska inte kritiseras för att den inte är lika riktig som vi är. Israeler ska kritiseras och motarbetas och stoppas för att de i sin strävan efter att bli ett sådant där riktigt folk i ett sådant där riktigt land mördar, kidnappar, våldtar och stjäl.
Om man kör en timme varifrån jag sitter och skriver det här så kan man se de israeliska befästningarna uppe på Golan. För ockupationen och kriget finns faktiskt på riktigt, och den angriper faktiskt riktiga människoliv.
tisdag 27 mars 2007
söndag 25 mars 2007
Diskussioner mellan människor möjliggör kommunikation
Exempel 1 - På glassrestaurangen i bazaren
Diskussion med: fem unga män från Aleppo som studerar till att bli muslimska missionärer. På väggarna hänger reklam för Nestlé och Hizbullah.
- Varför dricker du te samtidigt som du äter glass?
- Jag tycker om det, det är gott.
- Men du blandar varmt och kallt, det är inte bra, det är dåligt för tänderna. Jag tror att det var tysken Adam Smith som skrev om det.
- Det har jag inte hört. Jag tycker i alla fall om glass och te tillsammans.
- Vad tycker förresten folk i ditt land om profeten Muhammad?
Exempel 2 - Vid falafelståndet
Diskussion med: falafelförsäljaren.
- Varför har du en ring i örat?
- Min far gav den till mig när efter att jag hade dräpt min förste fiende.
- Va?
- Jag bara skämtade.
- Varför skämtade du?
Exempel 3 - På apoteket
Diskussion med: den kristne apotekaren, som har en mustasch.
- Får jag fråga dig något?
- Ja.
- Varför har du skägg?
- Hurså?
- Det passar dig inte. Du borde raka dig. Ditt skägg är ojämnt, det växer olika mycket på höger och vänster sida. Jag tycker att det ser konstigt ut. Varför har du inte mustasch istället, som mig? Mustasch är mycket snyggt.
- Jag ska tänka på det.
Jag köper mina mediciner. Han lägger dem i en plastpåse.
- Får jag fråga dig något annat?
- Ja.
- Jag har hört att det var amerikanarna själva som låg bakom attentaten den elfte september. Det var en ryss som sade det till mig. Vad anser du om det? Är det sant eller falskt?
Exempel 4 - I bokhandeln Nobel
Diskussion med: irakisk flykting i en armenisk bokhandel som letar efter en bok om pacifism av tysken Hermann Hesse som han skrev i Schweiz. Jag berättar att jag är från Sverige.
- Norge är världens vackraste land, säger han.
- Du har alltså varit i Norge?
- Ja, och i Sverige, och i Tyskland, och i flera andra länder i Europa. Det var inte svårt att resa till Europa förut. Men nu är allt annorlunda. Nu är det helt omöjligt.
- Jo, jag vet. Europa har förändrats.
- Men jag arbetar med en doktorsavhandling nu, om betydelsen av prepositionen "hattaa", och när jag har doktorerat kanske jag får komma in i Europa igen.
Exempel 5 - På Damaskus Universitet
Diskussion med: M, utanför toaletterna, efter att jag visat henne en kvarglömd plastdiamantring som jag hittat vid handfaten.
- Vill du förlova dig med mig?
- Jag vet inte riktigt.
- Jag vill bara förlova mig, inte gifta mig. Du kan ju fortfarande ändra dig.
- Jag vet ändå inte. Är det inte olagligt dessutom? Du är ju muslim och det är inte jag.
- Äsch. Jag är inte sunni. Jag är alevit och då är det inte så noga. Det fixar sig alltid. Och om du vill kan jag fixa ett bra jobb åt dig i regeringen. Vår president är alevit.
- Hmm.
- Om du inte förlovar dig med mig så skickar jag säkerhetspolisen efter dig.
Exempel 6 - I Sulaymaaniyyaklostret
Diskussion med: man i trettioårsåldern. Han sitter tyst bredvid mig och matar mig med bröd och chokladkex innan han slutligen tilltalar mig.
- Är du tysk?
- Nej.
- Är du muslim?
- Nej.
- Jaså inte. Men du, han den där Hitler, han var i alla fall en bra karl. Himlen sände honom. Det var meningen att han skulle befria araberna, men så dog han.
Exempel 7 - Vid ett gatustånd för kokta bönor vid busstationen
Diskussion med: kokaren och försäljaren av kokta bönor, som tar dryga två kronor för en skål bönor och ett glas böndricka.
- Vad heter den här kryddan på arabiska?
- Sumaaq.
- Ja visst ja, nu minns jag.
- Var kommer herrn ifrån?
- Från Sverige.
- Välkommen hit.
- Tack.
Det blir tyst ett tag. Jag äter bönor. Han kokar bönor.
- Har du förresten tänkt på en sak, säger jag. Överallt i världen är maten vi äter olika, men överallt i världen äter vi vår mat från likadana kinesiska tallrikar.
- Nej, säger han och letar runt bland ett femtiotal likadana skålar med texten "Made in China" på, tills han slutligen hittar en enda ensam skål som är annorlunda.
- Den här är från Förenade Arabemiraten.
Det blir tyst ett tag. Jag äter bönor. Han kokar bönor.
- Ligger Sverige förresten nära Kina?
- Nej, svarar jag. Inte särskilt nära.
Exempel 1 - På glassrestaurangen i bazaren
Diskussion med: fem unga män från Aleppo som studerar till att bli muslimska missionärer. På väggarna hänger reklam för Nestlé och Hizbullah.
- Varför dricker du te samtidigt som du äter glass?
- Jag tycker om det, det är gott.
- Men du blandar varmt och kallt, det är inte bra, det är dåligt för tänderna. Jag tror att det var tysken Adam Smith som skrev om det.
- Det har jag inte hört. Jag tycker i alla fall om glass och te tillsammans.
- Vad tycker förresten folk i ditt land om profeten Muhammad?
Exempel 2 - Vid falafelståndet
Diskussion med: falafelförsäljaren.
- Varför har du en ring i örat?
- Min far gav den till mig när efter att jag hade dräpt min förste fiende.
- Va?
- Jag bara skämtade.
- Varför skämtade du?
Exempel 3 - På apoteket
Diskussion med: den kristne apotekaren, som har en mustasch.
- Får jag fråga dig något?
- Ja.
- Varför har du skägg?
- Hurså?
- Det passar dig inte. Du borde raka dig. Ditt skägg är ojämnt, det växer olika mycket på höger och vänster sida. Jag tycker att det ser konstigt ut. Varför har du inte mustasch istället, som mig? Mustasch är mycket snyggt.
- Jag ska tänka på det.
Jag köper mina mediciner. Han lägger dem i en plastpåse.
- Får jag fråga dig något annat?
- Ja.
- Jag har hört att det var amerikanarna själva som låg bakom attentaten den elfte september. Det var en ryss som sade det till mig. Vad anser du om det? Är det sant eller falskt?
Exempel 4 - I bokhandeln Nobel
Diskussion med: irakisk flykting i en armenisk bokhandel som letar efter en bok om pacifism av tysken Hermann Hesse som han skrev i Schweiz. Jag berättar att jag är från Sverige.
- Norge är världens vackraste land, säger han.
- Du har alltså varit i Norge?
- Ja, och i Sverige, och i Tyskland, och i flera andra länder i Europa. Det var inte svårt att resa till Europa förut. Men nu är allt annorlunda. Nu är det helt omöjligt.
- Jo, jag vet. Europa har förändrats.
- Men jag arbetar med en doktorsavhandling nu, om betydelsen av prepositionen "hattaa", och när jag har doktorerat kanske jag får komma in i Europa igen.
Exempel 5 - På Damaskus Universitet
Diskussion med: M, utanför toaletterna, efter att jag visat henne en kvarglömd plastdiamantring som jag hittat vid handfaten.
- Vill du förlova dig med mig?
- Jag vet inte riktigt.
- Jag vill bara förlova mig, inte gifta mig. Du kan ju fortfarande ändra dig.
- Jag vet ändå inte. Är det inte olagligt dessutom? Du är ju muslim och det är inte jag.
- Äsch. Jag är inte sunni. Jag är alevit och då är det inte så noga. Det fixar sig alltid. Och om du vill kan jag fixa ett bra jobb åt dig i regeringen. Vår president är alevit.
- Hmm.
- Om du inte förlovar dig med mig så skickar jag säkerhetspolisen efter dig.
Exempel 6 - I Sulaymaaniyyaklostret
Diskussion med: man i trettioårsåldern. Han sitter tyst bredvid mig och matar mig med bröd och chokladkex innan han slutligen tilltalar mig.
- Är du tysk?
- Nej.
- Är du muslim?
- Nej.
- Jaså inte. Men du, han den där Hitler, han var i alla fall en bra karl. Himlen sände honom. Det var meningen att han skulle befria araberna, men så dog han.
Exempel 7 - Vid ett gatustånd för kokta bönor vid busstationen
Diskussion med: kokaren och försäljaren av kokta bönor, som tar dryga två kronor för en skål bönor och ett glas böndricka.
- Vad heter den här kryddan på arabiska?
- Sumaaq.
- Ja visst ja, nu minns jag.
- Var kommer herrn ifrån?
- Från Sverige.
- Välkommen hit.
- Tack.
Det blir tyst ett tag. Jag äter bönor. Han kokar bönor.
- Har du förresten tänkt på en sak, säger jag. Överallt i världen är maten vi äter olika, men överallt i världen äter vi vår mat från likadana kinesiska tallrikar.
- Nej, säger han och letar runt bland ett femtiotal likadana skålar med texten "Made in China" på, tills han slutligen hittar en enda ensam skål som är annorlunda.
- Den här är från Förenade Arabemiraten.
Det blir tyst ett tag. Jag äter bönor. Han kokar bönor.
- Ligger Sverige förresten nära Kina?
- Nej, svarar jag. Inte särskilt nära.
söndag 18 mars 2007
lördag 17 mars 2007
Bilarna i Ryska Tornet
Jag är en hemlig man som snokar runt i Ryska Tornet, ett torg i östra Damaskus rikaste affärsdistrikt. Med ett knöggligt papper och en nyinköpt kulspetspenna går jag runt bland de parkerade bilarna och inspekterar dem.
- Du där!
En arg man skyndar upp till mig, flankerad av två andra män. De två är också arga, om än lite mindre så.
- Vem är du? Och varför skriver du upp min bil? Förklara dig!
- Jag skriver bara upp bilmärket. Jag är nämligen intresserad av vilka bilmärken som finns här i Syrien.
- Vad menar du?
- Det finns många bilmärken här som jag aldrig har sett i Europa. Vi har inte lika många bilmärken som ni har.
Jag vet inte varför det är som det är, men det är ändå väldigt tydligt att det är just som det är, och det har tvingat mig till att fundera på olika förklaringar. Kanske är det den relativa fattigdomen, kanske är det den relativa närheten till Östasien, kanske är det den europeiska bilindustrins europeiska inflytande, och kanske är det Västvärldens nästanbojkott av Syrien; den sista tanken får stöd av att de europeiska och amerikanska bilarna är uråldriga (Volvo Amazon, t ex), medan de nyare bilarna är från tillverkare som Västeuropa inte ens har hört talas om.
Inga färdiga förklaringar, med andra ord, men här är i alla fall en lista över alla bilmärken som var parkerade och representerade den där dagen i Ryska Tornet. Jag tror det var en tisdag.
Saba (Iran)
Proton (Malaysia)
BYD Auto (Kina)
Chana (Kina)
Changhe (Kina)
Chery (Kina)
FMW (Kina)
Hafei Motor (Kina)
Hyundai (Sydkorea)
Kia (Sydkorea)
Asia (ägs av Kia, Sydkorea)
Daihatsu (Japan)
Mitsubishi (Japan)
Nissan (Japan)
Subaru (Japan)
Suzuki (Japan)
Toyota (Japan)
Buick (ägs av General Motors, USA)
Chevrolet (ägs av General Motors, USA)
Daewoo (ägs av General Motors, USA, och sydkoreanerna)
Daewoo Lacetti (ägs av Daewoo)
Hummer (ägs av General Motors, USA)
Land Rover (ägs av General Motors, USA, men var ursprungligen engelskt)
Opel (ägs av General Motors, USA, men var ursprungligen tyskt)
Ford (USA)
Mazda (ägs av Ford, USA, och japanerna)
Volvo (ägs av Ford, USA, men var ursprungligen svenskt)
Chrysler (ägs av DaimlerChrysler, USA/Tyskland)
Dodge (ägs av DaimlerChrysler, USA/Tyskland)
Mercedes (ägs av DaimlerChrysler, USA/Tyskland)
BMW (Tyskland)
Volkswagen (Tyskland)
SEAT (ägs av Volkswagen, Tyskland, men var ursprungligen spanskt)
Škoda (ägs av Volkswagen, Tyskland, men var ursprungligen tjeckiskt)
Fiat (Italien)
Lada (Ryssland)
Peugeot (Frankrike)
Simca (var franskt, men finns inte längre)
Renault (Frankrike)
Dacia (ägs av Renault, Frankrike, men var ursprungligen rumänskt)
ARO (var rumänskt, men såldes till en skum amerikansk finansman som omedelbart drev det i konkurs)
Samt två för mig fullständigt oidentifierbara bilar.
Men: jag är verkligen ingen bilindustriexpert, så var snäll och lita inte helt till den här listan; Ryska Tornet är inget representativt torg, halvtimmen jag var där är ingen representativ halvtimme, och jag är ingen representativ bilregistrerare. Men kanske kan bilarna i Ryska Tornet ändå läsas som ett mikrointro till syrisk makroekonomi.
Kan någon printa den här texten och pressa farfar på ett expertutlåtande?
Jag har förresten mött svensk konvertit nummer två. Men den här har inget skägg.
Jag är en hemlig man som snokar runt i Ryska Tornet, ett torg i östra Damaskus rikaste affärsdistrikt. Med ett knöggligt papper och en nyinköpt kulspetspenna går jag runt bland de parkerade bilarna och inspekterar dem.
- Du där!
En arg man skyndar upp till mig, flankerad av två andra män. De två är också arga, om än lite mindre så.
- Vem är du? Och varför skriver du upp min bil? Förklara dig!
- Jag skriver bara upp bilmärket. Jag är nämligen intresserad av vilka bilmärken som finns här i Syrien.
- Vad menar du?
- Det finns många bilmärken här som jag aldrig har sett i Europa. Vi har inte lika många bilmärken som ni har.
Jag vet inte varför det är som det är, men det är ändå väldigt tydligt att det är just som det är, och det har tvingat mig till att fundera på olika förklaringar. Kanske är det den relativa fattigdomen, kanske är det den relativa närheten till Östasien, kanske är det den europeiska bilindustrins europeiska inflytande, och kanske är det Västvärldens nästanbojkott av Syrien; den sista tanken får stöd av att de europeiska och amerikanska bilarna är uråldriga (Volvo Amazon, t ex), medan de nyare bilarna är från tillverkare som Västeuropa inte ens har hört talas om.
Inga färdiga förklaringar, med andra ord, men här är i alla fall en lista över alla bilmärken som var parkerade och representerade den där dagen i Ryska Tornet. Jag tror det var en tisdag.
Saba (Iran)
Proton (Malaysia)
BYD Auto (Kina)
Chana (Kina)
Changhe (Kina)
Chery (Kina)
FMW (Kina)
Hafei Motor (Kina)
Hyundai (Sydkorea)
Kia (Sydkorea)
Asia (ägs av Kia, Sydkorea)
Daihatsu (Japan)
Mitsubishi (Japan)
Nissan (Japan)
Subaru (Japan)
Suzuki (Japan)
Toyota (Japan)
Buick (ägs av General Motors, USA)
Chevrolet (ägs av General Motors, USA)
Daewoo (ägs av General Motors, USA, och sydkoreanerna)
Daewoo Lacetti (ägs av Daewoo)
Hummer (ägs av General Motors, USA)
Land Rover (ägs av General Motors, USA, men var ursprungligen engelskt)
Opel (ägs av General Motors, USA, men var ursprungligen tyskt)
Ford (USA)
Mazda (ägs av Ford, USA, och japanerna)
Volvo (ägs av Ford, USA, men var ursprungligen svenskt)
Chrysler (ägs av DaimlerChrysler, USA/Tyskland)
Dodge (ägs av DaimlerChrysler, USA/Tyskland)
Mercedes (ägs av DaimlerChrysler, USA/Tyskland)
BMW (Tyskland)
Volkswagen (Tyskland)
SEAT (ägs av Volkswagen, Tyskland, men var ursprungligen spanskt)
Škoda (ägs av Volkswagen, Tyskland, men var ursprungligen tjeckiskt)
Fiat (Italien)
Lada (Ryssland)
Peugeot (Frankrike)
Simca (var franskt, men finns inte längre)
Renault (Frankrike)
Dacia (ägs av Renault, Frankrike, men var ursprungligen rumänskt)
ARO (var rumänskt, men såldes till en skum amerikansk finansman som omedelbart drev det i konkurs)
Samt två för mig fullständigt oidentifierbara bilar.
Men: jag är verkligen ingen bilindustriexpert, så var snäll och lita inte helt till den här listan; Ryska Tornet är inget representativt torg, halvtimmen jag var där är ingen representativ halvtimme, och jag är ingen representativ bilregistrerare. Men kanske kan bilarna i Ryska Tornet ändå läsas som ett mikrointro till syrisk makroekonomi.
Kan någon printa den här texten och pressa farfar på ett expertutlåtande?
Jag har förresten mött svensk konvertit nummer två. Men den här har inget skägg.
söndag 4 mars 2007
torsdag 1 mars 2007
Kondomen
Jag står vid disken och pratar halstabletter med apotekaren när han kommer in genom dörren. Han går direkt fram till disken, mitt emellan mig och den andre väntande kunden, håller fram ett mynt i exakt valör och ler mot apotekaren, som snabbt plockar fram den lilla förpackning från under disken och smidigt smusslar över den i den framsträckta handen. Sedan är den unge mannen redan utanför dörren igen, färdighandlad och färdigutrustad, utan att ha gjort ett enda ljud.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
