Katterna

Damaskus har inga gatuhundar, Damaskus har istället gatukatter. Särskilt i Gamla Stan. Och särskilt om natten.

Jag ser dem överallt; i små gränder, i större gränder, under bilar, bakom träd. De lever som råttor och äter soporna som folk ställer ut, de tar sin andel innan gatusoparna tar sin. Det finns mycket sopor och färre gatusopare, och därför är katterna här både stora och feta.

Jag brukade tro att de var vilda, för de skyr människor - särskilt barn - och de slinker in under de parkerade bilarna så fort någon kommer i närheten, men i morse fick jag tänka om. Det kattstora hålet som den feta katten slank ut från, längs ned i en människodörr, var utan tvivel sågat av människohänder.